Mina tankar
Sida 4
Living on the edge...
12 Mar 2019
Kanske inget man skall hänge sig till varje dag, men kanske någon gång...
Nej, jag är faktiskt en säkerhetsmänniska. Träffar jag någon ny person så ser jag till att ha tagit reda på vem han är, var han bor m.m. Mina vänner brukar kalla mig för google-mästaren...
Men nu har jag gått bet. Vet endast förnamnet och området där personen bor och ev en ålder. Jag har ett utseende att gå på, men hittar inte personen någonstans. Det här är lite läskigt för jag skall träffa personen nästa vecka. Vi har chattat i drygt 3 månader, men inte fått till något möte. Vi har båda avbokat pga olika orsaker. Men nu har vi iallafall prel. bokat tid igen. Det får bära eller brista.
Kanske lite "living on the edge" för en kväll...
Mr Ghost
11 Mar 2019
Ett intressant fenomen har dykt upp och blivit allmänt känt i samband med nätdejtning. Ghostning... när man plötsligt slutar att höra av sig, istället för att avsluta en relation. Det är extremt frustrerande för den andra parten att själv höra av sig gång på gång och inte få något svar. Vad hände? Har det hänt något? Men efter någon vecka förstår man att man blivit ghostad. Känslan av att ha blivit orättvist behandlad och ilska blandas. Samtidigt som man känner sig totalt dumpad.
Råkade själv ut för detta i början av hösten. Hade dejtat en kille i två månader och han var ganska dålig på att höra av sig och en dag uteblev svaren. Tre veckor senare kommer ett sms som säger att han inte vill ha ett seriöst förhållande och önskar mig lycka till. Ok, I got the message!! Hade redan gått vidare, så jag tog inte så hårt på det. Trodde jag. Men hans dåliga sätt gnagde ändå och det påverkade min självkänsla vare sig jag ville det eller ej.
Förra veckan, 5 månader senare kommer ett kort sms. Hej, läget? Allvarligt, trodde han att jag skulle svara...
Men inte nog med det. I fredags, fyra dagar senare, var jag och en kompis ute och dansade och vem dyker då upp på dansgolvet, givetvis han. - Du svarade inte på mitt sms, sa han.
- Känn dig GHOSTAD! blev svaret. Det kändes så skönt att få säga det. Det var tydligen inte populärt, då han resten av kvällen ständigt dök upp och ville prata och få en ny chans. Inte intresserad!
Skönt också att få ett sms senare där han beklagade sitt tidigare sätt och hur det sved att se mig och veta att jag inte var intresserad längre. Ha! Självkänslan tillbaka och nej, jag besvarade inte hans sms. Han kan känna sig totalt GHOSTAD!
Ha kakan...
1 Mar 2019
Att äta kakan och ha den kvar... är det en omöjlig ekvation?
Bara för att vissa saker inte är uttalade i ord gäller de inte då. Vad jag syftar på är givetvis min inställning till förhållande. Kan man ha en tyst överenskommelse att inte ha några andra brevid, eller måste man kommunicera om detta? När är man ihop och vad innebär det?
Självklart skall man kommunicera, men jag tror att så länge jag inte aktivt tar upp diskussionen kan jag för mig själv rättfärdiga vissa beslut om att göra något som jag har på min "bucketlist".
Hade en diskussion för någon vecka sedan om att skilda, ensamstående personer är så egocentristiska och att det bara är jag, jag och jag som gäller. Personen sa något klokt. Människor är så låsta i sin egen egoism och vem JAG vill kunna älska.
- Kärleken inbegriper ju ödmjukhet och att bli överraskad. Inte hela tiden utgå från JAG JAG JAG.
Åh, vad jag kände mig träffad. Men personen hade ju rätt. Många gånger sätter man upp regler för hur saker skall vara för att man skall förälska sig, istället för att bara känna efter och "go with the flow". Tror att det har med rädsla att göra. Rädsla att bli den som blir lämnad, övergiven och ensam...
Vår?
22 Feb 2019
När solens strålar värmer mitt ansikte blir jag lugn och harmonisk. Det spelar ingen roll att det är kallt och blåser en isande vind. Det är ljuset som värmer min frusna själ...
Så nu längtar jag till den riktiga våren. När träden knoppar och det spritter inombords. Man vill bara ut i skogen, till havet och plocka lite vårblommor. Göra iordning balkongen och ta en kopp té iförd bara morgonrocken under en filt i soffan på balkongen, i solen...
Ta en cykeltur ner runt Djurgården och titta på folk...
Ja, drömma kan man iallafall få göra i februari, skall först ta mig igenom mars och halva april innan jag får känna att våren är här för att stanna.
Stress...
20 Feb 2019
Åh, nu har jag gått upp i vikt igen...
Kan ju inte bara bero på att jag inte tränade i januari...käkade socker i alla dess former...stressade...
"Kronisk stress är ytterst skadlig för kroppen, eftersom tillståndet varar under lång tid och därmed sliter hårt på systemet. Du upplever kronisk stress när du konstant utsätts för krav som du inte kan leva upp till (till exempel för mycket arbete) och då du inte har möjlighet att undanröja hotet eller ta paus från det."
"Symtomen på kronisk stress är ökad vikt, samt koncentrationsproblem, huvudvärk, muskelspänningar, spänningar i nacken, humörsvängningar, försämrad matsmältning, överätning och sömnproblem. På längre sikt kan man drabbas av inlärningsproblem och hjärt-kärlsjukdomar."
Allt detta vet jag ju...
Så nu är det cykling varje morgon, sluta med socker helt och ta tag i surdegar på jobbet. Då vet jag att jag snart mår bättre. Dessutom kände jag solens varma strålar på väg till jobbet nu på morgonen.
För jag har ett mål! Måste komma i en viss maskeradkostym och min balklänning i slutet av maj.
Håll mitt hjärta...
14 Feb 2019
|
Håll mitt hjärta
"Björn Skifs" |
|
Min första hiphop-låt
13 Feb 2019
Idag meddelades det att Grandmaster Flash får Polarpriset. Han är en pionjär inom hiphop-kulturen och still going strong...
Åh, så mycket minnen jag har till The message (https://www.youtube.com/watch?v=PobrSpMwKk4 ) Förstod väl inte hela texten när den kom, men frustrationen och hopplösheten lyser igenom. Därtill kommer det fantastiska gunget och känslan i musiken. Låten känns lika aktuell idag som när den kom 1982.
Nicolas Sparks
8 Feb 2019
En författare jag inte har läst en enda bok av och ändå kan jag flera av dem utantill...
Såklart, jag har sett filmatiseringarna ett antal gånger. Han har skrivit böckerna till ett antal av de främsta kärleksfilmerna de senaste 20 åren.
- 1999 – Kärleksbrev med Kevin Costner och Robin Wright Penn
- 2002 – A Walk to Remember med Mandy Moore och Shane West
- 2004 – Dagboken - Jag sökte dig och fann mitt hjärta med Rachel McAdams och Ryan Gosling
- 2008 – Nätterna vid havet med Richard Gere och Diane Lane
- 2010 – Dear John med Channing Tatum och Amanda Seyfried
- 2010 – The Last Song med Miley Cyrus, Kelly Preston, Liam Hemsworth och Greg Kinnear
- 2012 – The Lucky One med Zac Efron, Taylor Schilling och Blythe Danner
- 2014 – The Best Of Me med Michelle Monaghan och James Marsden
- 2013 – Safe Haven med Julianne Hough och Josh Duhamel
- 2015 – The Longest Ride med Britt Robertson och Scott Eastwood
- 2016 - The Choice med Benjamin Walker och Teresa Palmer
Åh, jag kan inte välja vilken som är bäst...men Dagboken anses av många vara den bästa kärleksfilmen. Den film jag sett flest gånger är nog ändå Safe Haven och det beror inte bara på att Josh Duhamel är med eller att den regisserades av svenske Lasse Hallström. Nej, den har lite spänning med och en liten twist, som gör att man gärna ser om den. The Choice ska vara den svagaste filmen, men jag gillar den pga samspelet mellan huvudrollsinnehavarna.
Det jag både gillar och ogillar med hans filmer är att det är inte säkert att slutet blir som man önskar, inte alls säkert att det slutar helt lyckligt, vilket är ganska oamerikanskt...
Dessutom är det alltid bra att ha en ask med näsdukar i närheten.
Friends with benefits
4 Feb 2019
Hur vill jag ha mitt förhållande till det motsatta könet?
Vid senaste tjejmiddagen chockade jag mina väninnor och frågade; Hur gör man slut?
- Va, träffar du någon? Ska du göra slut? Men, det här har du inte sagt något om. Vem är det? Berätta...
Ingen av dem ifrågasatte varför jag inte vet hur man gör slut...det var ju 30 år sedan jag avslutade mitt dåvarande förhållande, pga att jag träffade min då blivande ex-man. Sen för snart tre år sen var ju ett ömsesidigt uppbrott, så nej någon erfarenhet på det planet har jag inte...
Personen jag dejtar nu har jag varma känslor för, men inte kärlekskänslor. Därför vet jag att det så småningom kommer en dag när jag måste avsluta...
Har funderat ganska mycket på det här med förhållande; tror inte jag vill ha ett riktigt kärleksförhållande med ett känslomässigt "all-in". Nej, kanske ett "friends with benefits" är bättre. Samtidigt finns det ju så många definitioner av FWB så jag blir alldeles snurrig. Allt från "booty-calls" till "multiple open relationship".
Att det skall vara så svårt...det jag är ute efter är en person som jag kan göra roliga saker med; teater, middagar, konserter, diskussioner, mysa och sex. Absolut inte flytta ihop eller sitta som ett frimärke på varandra...
...så kanske ett eget ihopsnickrat "FWB" är lösningen, nu gäller det bara att hitta mannen som är med på noterna...
Lurad...
1 Feb 2019
Jag är utseendefixerad, det är bara att erkänna för mig själv och gå vidare...
eller...
Alla har olika preferenser för attraktion, jag har mina och det är ju egentligen ganska bra att jag vet vad som attraherar mig. Dessutom veta vad jag inte attraheras av.
- skallighet; ledsen boys, men det är ett stort no no.
- många tatueringar; varför förstöra en annars snygg kropp med oftast ganska tråkiga och blekmörka tatueringar.
- kraftig övervikt; hm hur går det ihop med att jag själv inte är direkt trådsmal? Skev självbild, kanske...
Och hur kom jag in på detta ämne? Jo, efter den dagliga inloggningen på dejtingsidan, så är det en person som verkar intressant, men har inga bilder... jag öppnar mina bilder och han sina...
Lurad...trots att han skrivit att han är brunhårig, så har han inget hår på skallen, hhmm..
Träna bort smärta...
30 Jan 2019
Åh, på vissa sätt önskar jag att jag var ungdom igen. Men enbart kroppsligen...Ganska skönt att ha all erfarenhet i huvudet vid olika beslut som görs i vardagen..
Kroppen, var det...Tänk att kunna sitta skräddare utan att höfterna skriker av smärta, eller att kunna resa sig från stolen utan att först vara stel som en pinne.
Nu ska det bli verklighet. Anmäld till Artrosskolan så att jag kan bygga upp min muskelatur igen och bli mjuk och smidig i kroppen. Ser så fram emot det. Självklart kräver det övning och träning, men det ger resultat...Dessutom får jag tider som jag skall infinna mig på, haha, det gör att träningen blir av.
Vissa övningar har jag ju redan tagit till mig. Istället för att stå i rulltrappan, går jag långsamt nerför - tränar upp lårmuskelaturen... Stå på bussen med lätt böjda ben, istället för att sitta...
Snö
25 Jan 2019
Härligt stora vita iskristaller med otroliga mönster...
Jag älskar snön, det är så vackert när den faller mot marken. Mitt leende måste gjort många trötta morgonpendlare förbryllade. När jag klev ut från Sundbyberg station föll ett stilla snöfall med stora härliga flingor. Mitt leende gick från öra till öra; Underbara morgon!
Man kan inte vara på dåligt humör pga inställda avgångar, dubbelt så lång restid, gråa människor runt omkring, när man tänker på att om det hade varit 4 grader varmare, så hade det varit ett tråkigt grått regn istället. Njut av livet! Det hjälper ju till lite också att det är löningsdag och fredag...
Associationer...
24 Jan 2019
Har under en längre tid lagt märke till tvärbanans ljud när den accelererar från att ha stått still. Ljudet är på något sätt välkänt för mig. Idag kom jag på det...
Det var som att äta en "Madeleinekaka" och plötsligt minnas var jag hört det förut. Ljudet kommer från 28 violiner, 15 altfioler och 15 cellos... Det är början på Moby´s "Extreme Ways", som avslutar alla Jason Bourne-filmer.
Åh, vilken filmnörd jag är...
Men nu kommer jag att tänka på Matt Damon och Jeremy Renner varje gång jag tar tåget. Värre saker kan man ju tänka på, eller hur...
Ufo?
21 Jan 2019
Men ibland tränger sig den underbara solen igenom det tjocka molntäcket...
eller är det ett UFO?
Nedstämdhet
21 Jan 2019
Undrar vilka substanser hjärnan saknar när man känner sig nedstämd...
Egentligen har jag inget att klaga på, livet rullar på och har varken mycket uppåt eller nedåt. Har det bra på datingfronten och familjen har det bra.
Ändå...
Det känns som att jag bara vill lägga mig ner och låta tårarna komma. Som när man var barn, gråta en skvätt och sen må lite bättre. Men vad skall jag gråta över? Det finns inget tillräckligt personligt för att sätt igång och vrålböla. Känner bara det som att en våt filt ligger över och tynger ner mig. Depression eller vanlig nedstämdhet?
Kan det vara brist på D-vitamin?
En studie gjord vid universitet i Georgia, USA, visar att det finns ett nära samband mellan för låga halter D-vitamin och säsongsbunden depression, SAD, ett tillstånd som hela tio procent av världens befolkning drabbas av, enligt studien. En av faktorerna till varför man drabbas tros vara brist på D-vitamin. D-vitaminbrist är en orsak till depressioner och självmordstankar, visar också en ny studie gjord i Lund, från 2014. Studien visade att 60 procent av undersökta suicidala patienter led av D-vitaminbrist och att bristen i sin tur är kopplad till en ökad inflammation i kroppen.
Så kanske jag skall gå till apoteket på vägen hem idag och köpa D-vitamin...
