Nu börjar vardagen
Nu börjar vardagen och jag är som ett barn som skall iväg på sin första skolresa. Det pirrar av förväntan, spänning och lite skräckblandat förtjusning.
Att tillsammans få somna och vakna brevid varandra. Prata om vardagliga ting. Få känna hur smidigt allt kan lösa sig. Få uppleva hur roligt det är att dela, diskutera och bara prata med varandra.
Jag kan inte vänta på att få komma hem på kvällen efter jobbet! Jag längtar hem och få fixa så att vi bara kan vara tillsammans och hitta på saker, allt från att laga mat tillsammans till att gå och träna eller gå ut med hundarna. Det är inte vad vi gör som är det viktiga, utan att vi bara får känna varandras närhet och veta att vi finns där för varandra, även när det blir tufft och jobbigt.
