Förälskad
Det hade väl varit tillräckligt om det pirrade i magen, men det surrar i hela kroppen och jag är konstant knäsvag...Vaknade och första tanken var hos honom. Undrar om han sover, hoppas att han har det bra. Åh, jag skulle ge mycket för att få ligga på hans arm just nu. Sen kommer tankarna - hur kan man känna så här efter bara några dagar? Vi skulle ju bara vara vänner. Han skall ju inte rusa in i något nytt direkt. Har vi för bråttom? Det är ju bara hormoner och kemi, eller? Nej, det är magi...
Det är magiskt för vi är två vuxna människor som har så mycket erfarenhet och ändå vågar släppa hjärnan och bara gå på känsla. Känslan av att det här är på riktigt och sååå underbart...
