Idag fanns det inget VI, bara du och jag...
Idag tog jag den "enkla" vägen och räddade det lilla jag har kvar av mitt hjärta. Kommer att dröja innan jag öppnar upp mig så igen. Hädanefter blir det enkla trevliga beta-killar. Då finns det ingen risk att få hjärtat krossat...
Samtidigt vill jag inte ha det ogjort, det visade att jag kan känna igen. Att bli sådär otroligt förälskad att man tappar fotfästet, känna lycka när man vaknar och se fram emot varje minut på dagen, att inte kunna sluta le.
När sedan känslorna inte är lika starka från motsatta sidan skapas en obalans som är svår att överse med. Men det jag bär med mig är att vara sann mot mina känslor. Kompromissa inte med ditt hjärta och dina känslor. Var sann mot dig själv. Gå innan du är totalt tillintetgjord...
Uppbrott kan göras på både bra och dåliga sätt, dagens var ett av de sämre. Eller bättre... Jag hade bara önskat att personen inte försökt linda in det, utan bara sagt rakt ut att han inte känner som jag! Istället blev det jag som tog beslutet att, nej, det här ställer jag inte upp på. Kan inte göra avkall på vad jag känner.
Så skall du göra slut - var ärlig både mot dig själv och andra!
Idag fanns inget VI, bara du och jag...
